Igår var det fullt upp som alltid annars. Jag har svårt att hinna med bloggen fast jag tycker om att skriva i den. Därför hamnar inläggen inte riktigt samma dag.

Igår red jag iallafall både Cornelia och Corren i ridhuset. Corren fokuserade jag lite på det Linda pratade mycket om att få honom jämnare i en större galopp. Funkade bra, han blir lite stark men jag får stå ut med det ett tag. Han blir ganska trött av att galoppera i balans i den stoora galoppen och jag är helt slut efter 40 minuter. Effektiv ridning kallas det, haha!

Cornelia jobbade jag mycket i trav, slappna av och jobba med bakbenen. Hon måste bli kvikare, vi ställde och böjde. Flyttade och tempoväxlingar. Pang pang pang.. det måste hända någonting när jag ber henne om det. Nu ställde jag inte så stora krav som jag tillexempel ställer på Corren. Men man måste börja någonstans och hon blir så tacksam att sitta på när hon tänker lite snabbare bara..

Bilden har inget med texten att göra. Denna tragiska olycka hände för ett par år sen
när en travhäst kolliderade med ett intercity tåg.


Dalarna / Borlänge 

Tre hästar påkördes av ett godståg i natt. Samtliga hästar dog.Det var vid 02.30-tiden på torsdagsmorgonen som tågkollisionen inträffade mellan Rågåker och Norr Hesse, strax utanför Borlänge. De tre hästarna hade förirrat sig ut på spåren när de träffades av ett godståg.

Enligt polisen kom tåget precis ur en kurva och hann därför inte bromsa i tid.
Alla tre hästarna dog och under flera timmar efter olyckan var det stopp för tågtrafik på sträckan. Strax före klockan fem var dock räddningsarbetet klart på olycksplatsen och då kunde tågtrafiken släppas på igen.

Ingen människa kom dock till skada vid olyckan.
Hästarna hade stått i en hage en knapp halvkilometer från olycksplatsen. De tillhörde en kvinna som i några år har hyrt stallplats på gården där.

- De övriga hästarna är aldrig ute på natten. Men de här tre var så lugna att de fick gå fritt mellan inhägnaden och stallet, berättar gårdsägaren.
Men den här natten var det något som fick hästarna att springa rakt igenom elstängslet och lämna hagen.
- Jag är övertygad om att något skrämt dem, men jag vet inte vad. Vi har haft räv och rådjur i närheten flera gånger, men det är aldrig något de brytt sig i.

Han vet att boende har sett spår efter vildsvin i trakterna tidigare i vinter.
- Men eftersom jag inte hunnit vara ute och spårat ännu, så har jag ingen aning vad som skrämt dem, säger mannen.

Det var en annan hästägare som upptäckte att det saknades hästar när hon kom på morgonen för att släppa ut sina djur och larmade gårdsägaren.

Gårdsägaren hjälpte personal från Banverket att ta hand om de påkörda hästarna som senare under torsdagen hämtades upp av en nödslaktbil.
- Det är hemskt obehagligt, men det är ändå värre för ägaren. De var arabhästar och väldigt ståtliga, säger han.


Källa: DT.se

Igår var en ridfri dag, händer inte sådär jätte ofta längre och det är ganska skönt ibland.
Jag hade dessvärre massor av annat att göra istället.

Idag har tre hästar fått röra på sig. Corren och Corran eller Cornelia som hon heter var ute i skogen. Jag hade sån tur att fick med mig lite ridsällskap. Det är så mycket roligare att rida ut i -23 grader om man åtminstone har någon att prata med. Tusen tack Gita!
Båda hästarna var pigga och glada, Cornelia fixar oss mer och mer av sina trick. Idag var det rodeo, men på ett posetivt sätt. Hon är så glad och pigg över att få komma ut så det ser ut som om hon ska krypa ur skinnet.
Corren skötte sig bra och lät mig sitta kvar under hela turen..

Inga fick gå i ridhuset idag, väldigt het var hon. Svårt att komma till bra ridning när hon är sådär. Man sitter som sagt bara och försöker få henne lugn och slutar inverka. Men jag måste hela tiden komma på mig själv att jag måste inverka och att hon får acceptera det. Jag kan inte sitta som på nålar utan försöka få henne lugna sig men fortfarande under inverkan. Mycket svårare än det verkar, det vet ni som suttit på jätteheta och känsliga hästar.

Corren Hammarö-10

Ihelgen har det som sagt varit träning för Louise. Det har varit fullt upp sen jag kom hem så jag har inte haft möjlighet eller ork för den delen att skriva.
Eftersom jag åkte helt själv så blev det ingen film vilket känns tråkigt när det gick så bra. lite kortfattat..

Lördagen började vi med att trimma dom ganska länge. Fokus under helgen var att få hästarna att ta stöd på bettet långtfram, långt ner. Utan att bli framtunga naturligtvis. Bra jobb för Corren som gärna "släpper" emellanåt. Vi gjorde massor av tempoväxlingar och få dom avspända. Hoppade stuts på böjt spår, och även relaterat på böjtspår för att få ut dom runt innerskänkeln. Det kändes bättre och bättre, jag blir lite för passiv när jag rider sådär. Fokuserar mer på hindren och vill gärna hjälpa trots att hindren är 50cm höga.

Dag nummer två var det mer hinder så att säga. Vi hoppade en rak linje på 9,8 och 7 språng. Väldigt svårt att rida på en spikrak linje och hoppa två hinder. Flyt och jämnhet var det viktigaste.
Det kändes bra efter ett tag, skjuter ut vänsterbog vilket gör det svårt för mig att korta honom. Han hoppar då lite åt vänster och får ingen bra språngkurva och väldigt stampig.
Avslutade med att hoppa en bana på 120-130. Första vändan var han spänd, kom inte till ridning. Andra vändan sa louise åt mig att våga rida honom till bettet, han blir het och stampig och därför undviker jag det lite..
Nu var han fin och bjöd mycket bättre, hoppar igenom kroppen bättre.

Kändes bra att hoppa lite större, nu vet vi vart vi ligger till i träningen inför säsongen. Välbehövligt!

Hittade en rolig bild från när jag började hoppa Paterah uppsuttet.
Första två bilderna ser väl helt okej ut, sen tyckte hon det blev läskigt.. haha!

Jag är så imponerad av Cornelia. Hon kom till mig halvklippt, lite drag över halva hästen. Ena halsen klippt och ingenting på andra sidan. Första gången jag satte igång klippmaskinen sprängde hon mina kedjor tre gånger!

Jag rakande henne efter tre dagar med enbart huva på huvudet. Hur snäll som helst, men spänd och skärrad. Igår drogades hon för att kunna rakas på benet utan att utsätta sig för livsfara.
Idag fick jag för mig att pröva, raka det andra bakbenet eftersom hon har små sår överallt och eftersom hon har lätt att få lymfangit uppenbart så vill jag kunna göra rent och hålla små såren i skick så jag slipper detta igen.